Här kan man väl kanske försöka att hjälpa människor som inte delat denna erfarenhet att förstå och att föreställa sig hur det skulle kännas endå.
" När man ska ha barn, är det som att planera en sagolik semesterresa till Italien.
Du köper en massa resehandböcker och gör underbara planer. saker som du ska besöka.
Colosseum, Michelangelo, lutande tornet i Pisa, gondolerna i Venedig. Du lär dig konversera på italienska. Allt är mycket spännade.
Efter månader av spänd och otålig förväntan, kommer så slutligen dagen D.
Du packar dina väskor och reser iväg. Åtskilliga timmar senare landar planet. Flygvärdnninan kommer och säger "VÄLKOMMEN TILL HOLLAND!!"
HOLLAND!? halvropar du, vad menar du med Holland?
Jag har ju beställt en resa till ITALIEN!
Hela mitt liv har jag drömt om att resa till Italien!
Men det har blivit en förväxling i flygrutten.De har ladat i Holland och där måste du stanna.
En viktig sak att komma ihåg är att de inte tagit till en hemsk, vidrig, oanständig plats, full av farsot, svält och sjukdom. Nej det är bara en annulunda plats.
Så du måste lära dig ett helt nytt språk.
och du möter en helt ny grupp av människor, som du aldrig har mött tidigare.
Det är som sagten annulunda plats.
Det är en långsammare takt här än i Italien, mindre glamouröst. Men efter att ha varit där ett tag och du har hämtat andan och sett dig omkring så börjar du lägga märke till att Holland här väderkvarnar, Holland har tulpaner och Holland har tom Rembrandt.
Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien och de skryter om hur underbart deras tid i Italien har varit.
och då och då säger du till dig själv:
"Ja det var dit jag skulle, det var det jag hade planerat med"
Men om du ödslar ditt liv med att sägja över faktum att du inte kom till Italien,så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av det ritiga specilla, verkligt underbara med Holland."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar